Maximillian - Den störste

Söndagen den 17e Juni så var det dags för Maximillians namngivning.
Dagen började uselt med värsta regnvädret på hela sommaren tror jag samt en massa små förseningar vilket gjorde att när gästerna väl började dyka upp så var inte allt färdigt.

Det var lite kaos ett tag (i vanlig Karlsson-anda) men sen började det flyta på.
Lagom till att vi skulle börja ceremonin, något försenade, så försvann regnet och solen tittade fram :)


Vi berättade om varför vi valt namnet och vad det betydde, han fick ett hand-smitt silversmycke som hans mormor trädde på honom och hans mostrar sjöng en sång.

Jag läste en dikt som jag tycker är fantastiskt vacker och som beskriver precis hur man känner det:


Du älskade barn

Så kom du då till oss du älskade barn och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken, är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt, den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara
Av: Jessica Marie Nilsson


Allt som allt tycker jag att det blev bra och tack till alla er som kom, Max kommer att få ett album med bilder på alla närvarande! :)



Farbror Mikko och Peter i bakgrunden och "tant" Kerstin i förgrunden


Max får sitt namn-smycke, något motvilligt :)


Mostrarna sjunger "Det gåtfulla folket"


Maximillians faddrar


Finaste familjen!


Mammas stiliga killar :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0